Här blev det minst sagt ett idolporträtt på Bruno, vår scenmästare i revyn! Förra året bjöd han på ett hejdundrande munspelsgig och i år? Ja i år spelar han blockflöjt. Lika bejublat men kanske att han borde ha tränat liiiiiiite mer

Ikväll är det dags för tredje föreställningen och det ska bli galet kul! Vi är lika taggade som till premiären och att den är så uppskattad gör det ju inte mindre pirrigt. Med bra recensioner äkar ju pressen på att prestera så klart för man vill ju inte ge folk en anledning att bli besvikna heller. Så idag gnolar jag på lite sång, skuttar runt i lite dans och är allmänt jobbig har jag en känsla av. Jag sitter ner och skriver en mening och ställer mig upp för att skriva en annan. Gör lite här och lite där och är nog inte dagens bästa arbetare men en av de gladaste iallafall.  Saknar min revyfamilj eftersom vi umgåtts en heldel de senaste veckorna. Det är som med allt annat. Man önskar man hade lite egentid och när man har det så saknar man barnen iallafall… Så jo efter sex dagar tycker jag att det ska bli fantastiskt kul att kramas, nypas, bli  rumpbumpad och pattknuffad av Linda R …

Det är fullt i kväll nästintill vad jag vet och i morgon med. Jag vill verkligen få njuta av de här föreställningarna som är kvar och vägrar tänka på vad jag ska fylla tiden med när revyn är över…. det är för tidigt att tänka på det… nu ska jag ta en kopp kaffe, vara lite irriterad på de som äger fastigheten jag bor i för att de faktiskt säger saker som de absolut inte menar och njuta av att jag trots det är på så himla bra humör. Så himla mycket bättre vet jag faktiskt inte om det kan bli just nu!