Täta skorstenen och sov tryggt

Tidigare gjorde sotaren en enklare kontroll av skorstenen, i samband med sotning. Sedan 2004 är tillsynen av skorstenarna uppdelad på två yrkesgrupper, dels själva sotningen, dels inspektionen.

– Det vanligaste är okulärbesiktning, säger Tommy Sjöberg. Den innebär att jag filmar skorstenen invändigt, med en liten kamera på en kabel.

Som bilprovningen

Tommy jämför brandskyddsinspektionen med bilprovningen, en kontroll för att tidigt upptäcka fel. Har man eldstäder som används för uppvärmning, kakelugn, vedpanna, pelletspanna eller braskaminer, ska skorstenen inspekteras vartannat år. Om man bara använder eldstaden för ”mys” – eldar någon gång i veckan under vinterhalvåret, räcker det med inspektion vart åttonde år.

– Många har gått tillbaka till att elda med ved från att ha haft oljepanna eller värmt huset med el. De senaste vintrarna har de flesta eldat väldigt mycket, det ställer förstås stora krav på skorstenarna, konstaterar Tommy.

Bedömer sannolikhet

När han inspekterar letar Tommy efter sprickor och hål i skorstenen. Ofta är skorstenar som tidigare använts för oljepannor utsatta, i äldre villaolja var svavelhalten hög och svavlet frätte på murbruket mellan tegelstenarna. Det bästa är om skorstenen är nysotad, då ser Tommy lätt svagheter. Han följer en bedömningstabell där han ställer sig frågan ”Hur stor sannolikhet är det att det ska börja brinna?”

– Om jag upptäcker några mindre sprickor i en skorsten som eldas två veckor på hösten, så berättar jag det för fastighetsägaren. Jag rekommenderar att de åtgärdar sprickorna, eftersom det kostar mer ju längre man dröjer. Men jag utfärdar ju inte eldningsförbud i det läget. Hittar han å andra sidan större skador i en skorsten som ska eldas hårt en hel vinter, så kan han säga till fastighetsägaren att de måste åtgärdas genast, ibland är sprickorna så allvarliga att skorstenen inte får användas.

– Jag vill helst undvika eldningsförbud. Mitt jobb är att se till att folk eldar säkert, säger Tommy.

Risk för soteld

Den stora risken är soteld. När man eldar hamnar två sorters sot i skorstenen, flygsot och ”oförbrända kolväten”. Kolvätena kan antändas vid ganska låg temperatur.

– Om man eldat länge och går och lägger sig, kan värmen göra att kolvätena antänds. Börjar det brinna i själva skorstenen kan den utvidgas, sträcka ut sig, av värmen. Har man en vind isolerad med sågspån utan brandvarnare och flammorna når dit, då kan huset vara övertänt på någon minut.

Det finns också andra risker med en otät skorsten. En del av rökgaserna är giftiga och ska inte läcka ut i huset.

Om sotaren eller besiktningsmannen anmärkt på skorstenen bör man åtgärda problemen snabbt.
– Alla skorstensrenoveringar får göras av fastighetsägaren själv, men har man gjort arbetet själv har man inget att luta sig mot om det blir fel, påpekar Tommy, som rekommenderar att man vänder sig till en auktoriserad murare.

Det är svårt att få skorstenar täta. Tommy ser ibland att fastighetsägare satt i fel sorts rör.
– En del stoppar i rör som passar olja men inte pellets, till exempel.

Det finns två huvudmetoder för att renovera en skorstensstock – den ena innebär att ett rör eller en slang sätts i, den andra att man lagar med keramiskt bruk.
– Om man har en gammal murstock och vill att en del av värmen ska komma ut i andra rum än där eldstaden står, så är det bäst med keramiskt bruk. Om man eldar med pellets är slang eller rör det absolut bästa.

Det allra vanligaste problemet Tommy stöter på är att man tidigare eldat med olja och sedan byter bränsle utan att besiktiga.
– Man tycker att ”här har vi jämt eldat”, men man ska besiktiga när man byter bränsle.

Auktoriserade skorstenshantverkare

Martin Söderman driver företaget Södermans mur, puts och kakel, de är auktoriserade skorstenshantverkare med utbildning från skorstenshögskolan. Sedan 2005 har han och företaget installerat hundratals rör och renoverat närmare 100 skorstenar med keramiskt bruk.

– Rören blir absolut tätast, men det finns ofta anledning att välja keramiskt bruk istället – till exempel om man inte får plats med ett rör, eller om rökkanalen slutar i en kakelugn eller rörspis.

Rör och slangar tar större plats, men det är en fördel om man har pelletspanna. Då vill man inte ha för stort drag i skorstenen.

Både när man installerar rör och när man lagar med bruk görs ett arbetshål i väggen vid eldstaden. Rören drar man ned med rep genom skorstenen. Ska man laga med bruk lägger man en slags skumgummikudde längst ned i skorstenen och häller på det keramiska bruket uppifrån. Sedan drar man upp kudden, som fördelar bruket jämt hela vägen upp. Man kan också blåsa upp bruket med en bälg.

Södermans lämnar tio års garanti på rör och bruk.
– Vi tar ansvar, vi åker aldrig ifrån ett jobb där det läcker. Vi har samma mätutrustning som sotarna, så vi kollar och provtrycker innan vi är helt klara.

Nu är bästa tiden att installera eldstäder och renovera skorstenen.
– Då har man det provtryckt och klart när eldningssäsongen börjar i höst, säger Martin Söder man.

Mikael Hellmér, Cecilia Tuohy
Illustrationer: NSP