Sagoslottet vid Hjälmaren

Under 1400-talet övergavs den gamla fästningen och borgen byggdes där den står idag. Under 300 år bodde släkten Sparre af Sundby här. När Erik Sparre halshöggs vid Linköpings blodbad år 1600 förlorade Sparre-ätten slottet, men Eriks änka Ebba Brahe lyckades få tillbaka det – och fick dessutom ett skriftligt kontrakt på att Sundby slott var hennes. Kontraktet finns fortfarande kvar på Stora Sundby. Göta, Svea och Vendes drottning Kristina garanterar Ebba Brahe äganderätten.

Romantisk riddarborg
Släkten Sparre af Sundby dog ut på 1820-talet. Då såldes slottet till greve Carl de Geer, vars hustru Ulrika tyckte att den gamla borgen bara passade för kråkor och råttor. Hon – som andra moderna kvinnor på 1820-talet – läste sir Walter Scotts böcker om riddaren Ivanhoe och sade till sin man att hon ”vill ha en romantisk riddarborg vid Hjälmare strand”. Ritningar över 1400-talsborgen skickades till Skottland, till samma arkitekt som anlitades för Scotts eget slottsbygge. Från arkitekten P.F Robinson returnerades ritningar över en riktig riddarborg, full av symboler och utsmyckningar. Tanken var att bygga in den gamla borgen i riddarborgen. Arbetet tog 16 år, men 1848 stod det märkliga slottet färdigt. Det har fyra stora torn för att symbolisera årstiderna, tolv små torn för de tolv månaderna, 52 rum för årets veckor och 365 fönster för dagarna. Tornen har korsformade spiror och på murarna gjutna ansikten, som skulle sätta skräck i ovälkomna. Slottet är byggt i putsat tegel och sten.
– Slottet blev ännu vackrare än arkitektens eget slott, tycker Tina Klingspor, som tillsammans med sin man Johan och deras åtta barn bor på Stora Sundby idag.

Privatbostad med 52 rum
Familjen Klingspor är släkt med familjen de Geer – de Geers dotter Lotten är Johans farfars farmors mormor. Tina Klingspor visar runt i slottet och börjar i den pampiga riddarsalen två trappor upp. Här höjdes taket flera meter i samband med renoveringarna på 1840-talet.  De Geer skaffade gyllenläderstapeter från 1600-­talet till riddarsalens väggar, de före­ställer ett medeltida slag. I riddarsalen står en skalenlig modell av slottet, som byggherre Abraham Nyström lät tillverka.
Runt riddarsalen ligger gästrummen. I ett står furstinnan Wedels pampiga säng, med guldbelagda gavlar, som ursprungligen kommer från Sala kyrkorgel. Furstinnan var först gift med Lotten de Geers son, senare med en tysk furste. Furstinnan bodde här ända fram till 1934, men hon moderniserade knappt slottet alls. Med tidens väldiga tjänarstab var det inte nödvändigt att dra in rinnande vatten och elektricitet. Över dörrar och på väggarna står ordstäv och valspråk på svenska, franska och latin, som furstinnan valt. Över den stora porten står skrivet ”Var husets vän när du går in – och när du går ha samma sinn”.

Bor i hela huset
Tina Klingspor berättar att familjen bor i hela slottet, de har ingen speciell privat del.
– Men vi är ju inte i gästrummen när vi inte använder dem, det är ju som i ett vanligt hus med gästrum.
Tinas favoritrum är den röda salongen, den ligger innanför matsalen i våningen under riddarsalen.
– Här hänger det mest damer på väggarna, säger Tina och visar portätten av furstinnan Wedel, Ulrika de Geer som önskade sig riddarborgen – och Tina själv på en målning av konstnären Johan Patricny som hon fick i 40-årspresent.
Röda salongen har handmålat trägolv. Det ska föreställa parkett och ansågs finare än riktig parkett på 1800-talet. Golvet restaurerades med gamla metoder på 1980-talet. Riddarsalens golv är också ett målat trägolv, det ska se ut som vit och svart marmor i rutor. Eftersom salen är så stor vågade man inte lägga ett riktigt marmorgolv där, det hade blivit för tungt.  Intill damernas röda salong ligger gröna salongen, med herrar på väggarna och italienska sidengardiner från 1830-talet.

Mycket välbevarat
I ett av tornen ligger biblioteket, med hänförande utsikt över Hjälmaren. När det blåser hårt skallrar fönstren nästan spöklikt. Slottet är mycket välbevarat. Johans farmor och farfar flyttade in efter furstinnan Wedel och de lät dra in el och vatten. Johans föräldrar renoverade ytterligare något och Johan och Tina har installerat flera badrum, men de vill vara försiktiga och hellre göra för lite än för mycket.
– Huset skulle tappa sin själ om vi hela tiden bytte allt mot nytt, nya tapeter och nya golv, menar Tina, men tillägger att barnen ibland önskar att slottet var lite modernare.
– De barn som är födda här tycker att det är helt naturligt, men någon period har de haft när de önskat att vi bodde i ett vanligt hus, som deras kompisar gör. Treåriga Lovisa tycker inte om färgen, hon vill helst att slottet ska vara rosa.

Går fortfarande vilse
Efter tio år som slottsfru går Tina fortfarande vilse. De tolv småtornen och fyra stora tornen har alla varsin trappuppgång och mellan salar och salonger löper labyrinter av gångar, trapphallar och smårum.
– Det var ett TV-team här för ett tag sedan, jag ville visa dem taket, men gick vilse på väg upp, minns Tina och skrattar. Jag gick fram och tillbaka och försökte hitta rätt trappa, de filmade hela tiden.
Att sköta och underhålla ett slott som Stora Sundby tar förstås både tid och kostar mycket – även om Johan och Tina är varsamma med renoveringarna. Huset värms med sjövärme från en ganska gammal anläggning och elementen är få. I den stora röda salongen finns bara ett element i ett hörn, men Tina berättar att det snabbt blir varmt när man är många i rummen – speciellt om stearinljusen är tända. I varje rum finns stora öppna spisar och i hallarna och korridorerna höga kakelugnar, men de har inte eldats på många år. Eftersom rökgångarna är så långa är det svårt att få drag i dem.

Medeltida valvgångar
Två gånger per år anlitar Johan och Tina en firma som tvättar en del av de 365 fönstren, men Tina konstaterar att man inte får vara livrädd för dammråttor om man bor här.
– Vi kan inte ta ned 1830-talsgardinerna för tvätt två gånger om året.
I entrévåningen ligger det gamla köket rakt fram genom en medeltida valvgång som Tina kallar för Västerlånggatan. I det gamla köket är golvet nylagt av handslaget tegel. Det gamla golvet hade spruckit och berggrunden tittade upp. Rummet innanför användes som mangelrum förr och vid kakelugnen står en ovanlig strykjärnsvärmare. Familjen brukar vara här på julen, vedspisen i det gamla köket används då och bidrar till stämningen i tjänstefolkets gamla avdelning.
– En anledning till att slottet har så många trappuppgångar var att herrskapet aldrig skulle möta tjänstefolket – tänk om en piga kom med en potta och mötte herrskapet, det ville man undvika till varje pris.

Jakt och konferens
Johan och Tina har valt att inte öppna slottet för grupper, boende och konferenser i stor skala. De ordnar jakter på slottets egna marker och kan ta emot grupper ibland, men de vill att slottet främst ska vara ett privathem. De stora markerna – cirka 4000 hektar plus 1000 hektar vatten i Hjälmaren, räcker för försörjningen. De arrenderar ut mark till Hjälmarebadens camping och hyr ut många av de 70 husen som hör till slottet. På gården och inne i själva slottet arbetar sex anställda.  Man har arbetat aktivt med naturvård och slutat dika ur en del av markerna, för att skapa naturliga våtmarker.
– Vi har fantastiska våtmarker runt slottet, där grodor, insekter och fåglar trivs.
Konferenser som förläggs här får inte den tekniska standard som de stora konferenshotellen ordnar.
– Vi har inte overhead och ljudslingor – här blir det snarare konferens med stearinljus, skrattar Tina.
Den första maj brukar Stora Sundby slott vara öppet för besökare, med kaffestuga och visningar av slottet och i maj och juni ordnas visningar för förbokade grupper vissa dagar. Tina tipsar om att kolla hemsidan först – i våras blev det ingen besökardag på grund av en vattenskada.

Cecilia Tuohy
Foto: Christine Jelvemo

www.storasundbyslott.se